Ibland undrar man över sig själv. Vad det är som gjort att man är som man är. Syrebrist vid förlossningen kanske. hihi.
Det gäller att bjuda på sig själv antar jag. *harkel* Jag ursäktar mig innan ni tittar =)

Idag har vi haft en mysig utedag med hela familjen. Lekplats häng, cykling, och en sväng om i knalleland, där det bland annat inhandlades en ny cykelhjälm till Ogge, ny mascara, trosor och bh till mig.
Idag lekte alla av sig i lekparken. Visst måste mammor oxå få leka? ;)

Ber om ursäkt för bild kvalitén.. Iphonbilder.

Planerade en kväll utomhus med Oscar på lekplats och träning i backen. Det vart inte riktigt så.

Vi låg i sängen. Tittade på tv och väntade på pappan. William sa att han var trött och Oscar och Junie busade.
William ligger hopkurad bredvid mig och jag kollar på Ogge och Junie som busar.

Plötsligt märker jag aktivitet från Williams håll, tittar dit och då ligger han o skakar =(
Neeej!
Paniken kryper på och jag blir hysterisk. Oscar springer iväg till tvrummet i ren förskräckelse.
Jag "ruskar" William och lägger han på rygg. Ringer Tobbe och skriker allt jag har i luren "WILLIAM HAR EN FEBERKRAMP, WILLIAM HAR EN FEBERKRAMP, VAD SKA JAG GÖRA? KOM HEM NUUUUUU!"
Fipplar med telefonen och kan inte ens slänga på luren. William skakar fortfarande och blir blåare och slutar andas.
Jag får äntligen av den där jäkla telefonen och lyckas slå 112. William andas fortfarande inte och det kommer fradga i munnen på honom. Han börjar kräkas och jag välter över honom på sidan. Äntligen börjar han andas oregelbundet. Ambulansen är påväg.
William sover djupt. Okontaktbar.
Tobbe störtar in. Han får ta Junie som ligger övergiven i andra änden av sängen. Oscar som sitter i soffan börjar gråta av rädsla över allt som händer. Ambulansen kommer och en an killarna bär ner honom till ambulansen.
Han syresätter sig dåligt och han får extra syre på väg in till sjukhuset. Hans temp i ambulansen är 39,8.
Väl framme vaknar han till och han bärs in på barnavdelningen. Han vill bara sova, och han skakar och fryser.
Han faller hela tiden bort i sömn. Han syresätter sig fortfarande inte 100%, men slipper syrgasen.

Han får sova en liten stund innan läkarna skakar liv i honom. Det blir en ordentlig undersökning och blodprover.
Han har börjat kvickna till och får en isglass och en klubba. Sköterskan fixar en film på tvn åt honom.
Han blir bättre och bättre men är såklart ledsen och trött. Blir tempad igen och nu är febern nere på 38,3.
Får ännu mera febernedsättande och piggnar till ytterligare. Efter ett par timmar är alla tester färdiga och det visar inget annat än ett virus i kroppen, därav febern. Det var alltså en feberkramp, som jag misstänkte.

Vi får åka hem och väl hemma får vi i honom lite yoggi och macka. Sen somnar han gott i sin säng.

Idag mår han bra och har ingen feber.

För alla er som inte varit med om en feberkramp kan jag berätta att det finns nog inget värre. De sekunderna eller minuterna barnet inte andas, skakar och är blå. Där man tror att barnet dör.. Det är hemskt! Den paniken som utbryter i kroppen går inte att jämföras med något annat.

Jag har varit livrädd för detta varje gång något av mina barn har feber. Efter det som hände förra gången så har det etsat sig fast på näthinnan och jag har många gånger mått dåligt av allt det som utspelade sig den dagen jag trodde att mitt barn skulle dö. Jag har plockat i dem febernedsättande så fort de visat täcken på att stiga ett par grader i temp.
Men så händer det hemska igen =( Febern stiger för snabbt och det är ett faktum.
Snälla gode gud. Låt inte detta hända igen! Jag, hjärtat i denna ömma mammakroppen blir skadat för livet.
Kommer alltid leva i skräck om att något av mina barns ska dö.

Wille har kvicknat till, kollar på film med lejonet han fick av ambulansen.

 

Igår eftermiddag kom mina finingar äntligen hem! Åh mamman väller över av kärlek!
Nu är ordningen återställd här hemma. Lugnet och tystnaden är ett minne blott och dagen drar igång med ett mindre kaos. Precis som det ska vara i denna familjen med andra ord.

Junie har sovit piss inatt och jag har varit uppe flera gånger och dragit i speldosan och stoppar in nappen.
När klockan ar 5 var det morgon för den lilla kisen, just den tiden var mamman helt död av trötthet!
William vaknar och gråter. Han har kissat på sig. Får en stunds morgonmys i sängen innan jag går upp och fixar lite. Sen är det åter dags för välling och sovning för den mista.
Lovat killarna att gå ut efter frukosten.
Frukosten är klar för att äta. Men  William äter ingenting. Det visar sig självklart att ungen har fått feber.
Skickar in honom till soffan med en flaska vatten och ett täcke.
Oscar blir sur eftersom vi inte kan gå ut längre, utan måste vänta till pappan kommer hem i eftermiddag så han kan stanna inne med småglinen så Oscar och mamman får gå ut och leka/träna.
När båda pojkarna är snälla och placerade i soffan ska mamman passa på och ta en dusch innan den minsta vaknar.
Hinner inte mer än och och tvåla in mig sen finns det inget vatten. Schyst av dem att tala om att de tänkt stänga av det menar jag. Får vänta 10 minuter med tvål - kul!! *ironisk*

Jag klagar inte. Det är såhär dagen ska se ut i familjen Ekstrand/Hermansson ♥

Nu har jag utsett Tre stycken vinnare i bloggtävlingen om sempers småfolk kalaskit!
Jag använder mig av denna sidan för att utse mina vinnare.

Vinnarna är *trumvirvel*

Linnèa

Fröken M

J-Tvillingmamma


Stort grattis till Er Tjejer!!

Maila mig era adressuppgifter så kommer vinsten på posten =)
[email protected]

Ni kan inte föreställa er vad jag saknar dessa små! Men idag kommer de!!!
Åh vad jag längtar!
De har varit vid sin farmor och farfar i över en vecka nu. Ska bli underbart att få hem dem nu ♥

 

Godmorgon vänner!

Här har vi varit vakna från kl 6 idag med. Lillans nya vana antar jag. Hon har dessutom vaknat och legat och tjatat typ 4 gånger inatt, haha. Men det är inget lite kaffe kan råda bot på antar jag. Idag är det ingen snö iaf.

Bodypumpen igår var otroligt jobbig! La på 1 kg till på stången än vad jag hade förra gången och det kändes.
Tyckte inte träningsvärken var farlig alls i morse, men nu börjar jag stelna till. Får se hur det utvecklas, är sugen på att boka fredagens pass oxå.

Förutom tröttheten och träningsvärken så mår jag bra.
Smetade in lite brun utan sol på kroppen efter duschen igår, så nu ser jag inte döende ut längre. Tänk så uppiggande det kan vara bara att få lite färg!

Nu vart det lite blandad kompott i detta inlägget, dessutom en taskig webcam bild. Håll till godo =)

Jag har varit sjukt lat hela helgen. Det ända jag gjorde var att gå ner en sväng i knalleland. Ingen vidare motion.
Så igår kände jag att jag bara måste ta mig ut. En PW stod på schemat. Tanken var väll att ta en tur på 5-6 km, som den brukar landa på. Men det slutade på nästan 1,1 mil! Haha!

Det bara flöt på. Antar att tankarna var på annat håll än just på det jobbiga att gå.
Tyvärr glömde jag pausa när jag stannade på "träningsplatsen" för att göra bland annat plankan. Så vi får väll dra av ca 15 minuter på tiden och speeda upp tempo siffrorna en aning.
Jag har träningsvärk i rumpan idag, haha. Men ikväll ska den ersättas med lite ny träningsvärk från bodypumpen.

Måste jag tillägga att jag inte kommer kunna röra mig på några dagar? =)

En bildbomp på den finaste flickan ♥

God morgon gott folk.
Här har vi varit uppe sen kl 6. Har en väldigt morgonpigg dotter. Så vi hann mysa lite med pappan innan han gick till jobbet. Vippade upp persiennerna, men fällde snabbt ner dem igen, fan en halvmeter snö utanför fönstret. En aning deppigt såhär i mitten av april.

Så om inte snön planerar att försvinna, så planerar vi att stanna inne heela dagen lång, Ja ända till ikväll iaf då jag ska på bodypump *gilla*.

Nu är det soffhäng till rix morgon zoo. Frukosten är intagen och dagens första kaffe intas i detta nu.

Detta är inget krav att läsa. Jag vet att det vart otroligt långt.
Skriver det iaf. För min egna skull. Så man ska komma ihåg när minnet sviker.

Igår vart vår lilla Junie hela sex (6) månader! Fatta, det är ju ett ½ år. Var har denna tiden tagit vägen. Nyss väntade man ihjäl sig på att hon skulle komma. Jag säger det ofta men jag måste säga det än en gång. Det är skrämmande. Visst är det på ett sätt skönt när barnen växer och blir äldre. Men dessa åren kommer ju aldrig mera att komma tillbaka till oss. Och några fler barn i denna familjen är det inte heller tal om.
Man måste ta vara på den tiden som är nu. Men det är svårt, eftersom man inte hinner med.

Junie kan så mycket. Men om vi ska börja med hur stor hon är så väger hon nu 7960g och är 64 cm. Alldeles lagom för att vara Junie.
Hon "pratar" massor. Hon fräser och spottar. Hon vänder om från mage till rygg (det har hon iofs gjort sen hon var 2½ månad). Hon har nu börjat öva sig på att vända om från rygg till mage ist.
Allting ska vara i munnen, alltid! Leksaker händer, kläder och sängkläder, allt. (hon höll till och med på att käka upp dopklänningen i kyrkan).
Hon håller i leksaker, tuggar och kollar. Hon kan ha en leksak i vardera hand. Och hon byter leksaken mellan händerna. Hon börjar känna igen sitt egna namn och hon lyssnar med stora öron och ögon när man pratar och leker. Älskar att leka titt ut!
Hon sitter utan stöd och leker. Hon började sitta när hon var 5 månader och sitter nu stadigt. Det är inte ofta hon välter. Det är så skönt när de kan sitta själva. Nu har hon dock börjat kasta sig framåt då och då så att hon hamnar på mage. Jag tror att hon vill börja försöka krypa, (men inte än tack lilla gumman, det går för snabbt!).
Hon älskar att rejsa runt i gåstolen. (på den lilla ytan hon kan köra, det är ju ingen höjdare att ha trösklar överallt).

Det enda som går trögt för henne som jag tycker är lite jobbigt är maten. Hon är ju inte direkt en matälskare.
Hon nobbar det mesta och man får kämpa för att få i henne en portion gröt eller mat. Men oftast går det om man tar henne precis efter hon har vaknat och är glad. Det gäller bara att ta tålamod. Tobbe har än så länge inte vågat ge sig på detta. Haha!
Vi har även börjat med välling nu. Ersättning får hon på natten/morgonsidan, och till mellanmål fortfarande. Vällingen får hon sista kvällsmålet och på morgonen (om hon inte får gröt då, det beror på hur morgontrötta vi är).

Hon lägger sig mellan 18.30-19.30 på kvällarna. Men oftast så går det inte att hålla henne vaken längre än till 19. Även om hon då bara har varit vaken en timma sedan sen senaste sovningen. Hon VET att klockan närmar sig 19 och då SKA hon bara i säng. Haha. Hon äter då oxå sin välling och sen sover hon, i sin egna säng, till 05-06 på morgonen. Hon vaknar ibland någon enstaka gång på natten och vill ha sin napp.

Hon älskar att "dansa". Speciellt när grabbarna är med. Hon ska då stå upp och så hoppar hon järnet. Älsklings låten är Sean Banan - Sean den första Banan. Jag vet inte varför just den låten är så bra, men hon skiner upp som en sol och börjar hoppa. Haha!


Jag har säkert glömt en massa om henne nu. Men detta får räcka. Min älskade lilla flicka!

Förutom att jag tagit hand om hemmet och Junie idag har jag ju somsagt färgat håret, men utöver det har jag även småtränat Ace lite här inomhus och gjort träningsgodis åt honom.
Har bestämt att jag ska börja klickerträna honom så just nu håller vi på att öva in klickern. Det går jättebra och jag tror att vi är redo för att träna utomhus nästa gång. Kanske redan ikväll på långrundan? =)
Måste tvinga T att läsa kapitlet om vem som bestämmer oxå. Haha, för som det är nu är det hunden som bestämmer över T och så ska det Inte vara! haha!

Hundgodiset då.. fy vale! När de tränar ska de ju ha nått extra gott. Kort o köttbullar i all ära, men det är lixom inte det roligaste att ha med sig i fickan! Nä, torkad blodpudding is da shit! Han älskar det. Det kladdar inte, och man kan frysa det. Nackdelen är att det luktar blodpudding i hela lägenheten nu.. kräkfärdig, jag som hatar blodpudding! Men vad gör man inte?

Bara Sara, bara Sara =)

Tjaaa, Det fär väll duga. Man vänjer sig väll antar jag. Nu vill jag bara att håret ska växa växa växa =)

God förmiddag vänner!

Här har det varit en ganska lugn morgon. Tanken för förmiddagen var att komma iväg till gymmet, men efter en orolig natt  för den lilla och även magknip och trötthet nu på morgonen ställdes planerna in. och eftersom man bara får träna med barn fram till kl 11 så har dessa planer spruckit ganska fett, haha.

Tog nu ist och slängde i färgen till håret jag köpte igår. Den ska ur nu och jag är sjukt nervös, som alltid när det gäller sådant här.
Lovar att uppvisa det hemska resultatet sen. Här snackar vi morot, men o andra sidan var det ju lite det jag a ute efter. Tror det kommer klä min kritvita hy, haha!

Godmorgon vänner!

Vad glad jag blir för alla era fina kommentarer! Det är så kul att höra att man varit saknad och att det jag gör här på bloggen uppskattas! ♥
För tillfället har jag inte överdrivet mycket att blogga om. Tänkte istället visa upp några härliga bilder från vår vistelse "hemma".
Brorsans fru Ann-Sofie har hästar och barnen ville verkligen prova rida. Första gången för dem (och mig, haha!)
Detta var verkligen jätteroligt!

 

Det kanske är dags att sparka igång den här gamla bloggen nu igen. Jag vill ju verkligen så jag förstår inte varför lusten är som bortblåst.
Allting rullar på i sin gilla gång här hemma. Jag är åter på banan igen efter en tids förkylning och har idag tagit min första powerwalk på mycket länge. I regnet dessutom.

Annars är det väldigt tyst och tomt här hemma för tillfället. Efter lite påskfirande hos svärföräldrarna i helgen så stannade grabbarna kvar nere vid farmor och farfar på lite semester. Fy som jag saknar de små busarna, man jag måste få erkänna att det är riktigt skönt med.

I gengäld till mitt  långa uppehåll tänkte jag sparka igång en tävling inom snar framtid.

Hoppas allt är bra med er fina vänner!

Nää =( jag har tappat lusten till detta igen! Vad är det här egentligen =(