Såklart hade jag skrivit ett jättelångt inlägg om hur barnen växer upp, och att man inte kan förhindra det. Sedan får datorn för sig att jag tydligen inte alls ska skriva detta och tar bort allt jag knåpat ihop så bra, utan att spara ett enda ord. Lite bitter blir man, men inte såmycket att göra åt tyvärr. Dock orkar jag inte skriva om allting så jag börjar nog halvvägs in i det jag skrev.

 

Igår var vi långt in i Smålands djupa skogar för att hämta hem en säng.
En aldeless underbar liten skapelse som tyvärr vart lite för dyr för mitt eget bästa, men det är svårt att hindra mig när det är kärlek vid första ögonkastet. Visst är det ljuvlig?

 

Ja, liten blir stor, 1½ år är virvelvinden redan. Vi får helt enkelt se om hon vill sova i sängen. Spjälisen står fortfarande i tryggt förvar här som en extra säkerhet. Pojkarna har bytt säng när de var i hennes ålder, men o andra sidan så han de aldrig varit lika vilda som hon är.

 

 

Idag är det rutiner igen. Lillan hostar som en tok dock (alltid är det nått) men i övrigt är hon som en virvelvind.

Vi får höras senare ikväll. Nu är det bråttom här :)

Hoppas ni får en fin torsdag!

Dag 1. Check! √

Jag har tjatat om det förut, med det är ju så att det fortsätter växa. Sessans hår. Inte mig emot. Älskar det! Antagligen eftersom jag har varit pojkmamma till 100% innan hon dök upp i mitt liv.
Det är ju för roligt att pyssla med henne och faktum är att pojkarna gärna är med och tittar och hjälper till :)

 

Nu när hon varit sjuk så länge har hon haft håret uppflätat i två inbakade flätor, för att inte hela tiden ha massor av hår i ansiktet som gör henne mer irreterad än vad hon redan är. Idag är hon lite piggare än vad hon varit så idag gjorde vi om håret och det blev två stycken vanliga flätor med söta hårsnoddar.

Vid matbordet nyss:
William: "Hon ser ut som Pippi!"
Oscar: "William, hon ÄR Pippi!"

 

 

Många undrar kanske då hur jag bär mig åt för att få ungen att sitta stilla? Faktum är att hon tycker nog att det är ganska mysigt vär jag grejar. Hon har lixom vant sig eftersom jag hållit på sen hon var ganska liten. Men denna damen har mycket spring i benen så alla knep är tillåtna ↑
Och vet ni? Det funkar ju ;)

Godmiddag, eeehh, nähä, klockan var bara 9.20. Själv fick man ta morgon 5.30 även idag.

Den lilla loppan mår fortfarande inte bra. Nu sover hon igen och jag hoppas hoppas hoppas att hon kommer göra det en liten stund till, hon behöver verkligen det.

 

Idag är T hemma en stund. Om en stund ska han bege sig till Göteborg på begravning :(
Tyvärr kan inte jag bli med dels eftersom vi inte har någon som kan ha barnen och dels för att Junie är sjuk förstås. Begravning är ingen rolig sak att gå på, men det hade ändå känts bra att vara med. Men jag är säker på att det finns förståelse för detta.

Jag och barnen ska bara ta det lugnt idag. Läsa lite böker och göra klart alla spel, praxis kort och liknande till Williams tal övningar.
Hoppas att ni har en fin Tisdag!

 

Säckade precis ner i soffan. Fy  vad trött jag blev. Jag och William har varit vid logopeden, sedan åt vi, och gjorde glass, efter det så städade jag köket från ett ton med disk :)

 

Ja, glassen ja. Den vart himla god faktiskt. Gammeldags vaniljglass och så gjorde vi jordgubbssås till den.

Alla barnen gillade den och det ÄR ett bra beyg!

 

Ny vecka, måndag igen (som om nångon skulle ha missat det)

Här vabbas det fortfarande för fullt. Junies feber är nog snäppet lägre idag än vad den varit i helgen men hon har nog ont i munnen pga att det kommer upp en kindtand. Dessutom har hon fått massa märkliga små prickar på kroppen som jag misstänker med hjälp av några snälla människor, är ev prickar efter eventuell tredagarsfeber.

 

Vi har hur som helst haft en bra helg med massor av solsken.

Igår var vi ute på lekplatsen jag och pojkarna. Jag passade på att dra av ett träningspass men jag hade lixom inget tryck i kroppen så det blav ganska lamt - tyckte jag då. Idag är det träningsvärk som gäller så nån nytta gjorde det väll antar jag.
T och Junie gick till affären och kom sedan till lekplatsen de med.
När vi sedan kom in igen drog jag med mig hunden ut på en PW men efter 1,7 km började han halta så det var bara att gå hem igen. Så det vart en promenad på 3,5 km bara. Dock hittade jag inget fel på Aces fot eller ben och han haltar inte jättemycket, så det blir att hålla ett extra öga där.
Senare på eftermiddagen så gräddade vi våfflor och gjorde glass smet som vi idag ska köra i glassmaskinen. Och så satt vi på balkongen och solade. Nu har man lite energi för resten av veckan som visar regn.

 

Lite bilder från mobilen

Jag är en av dessa märkliga mammor som anser att barnet inte tar skada av att vara ute trots att hen har feber. Så länge hen inte anstränger sig utan sitter hyffsat still så tror jag inte att det är någon fara med frisk luft. Det beror ju förståss på HUR sjuk hen är. Hur gör ni med barn och feber? Tar ni er ut med dem eller sitter ni inne?

Hoppas att ni har en trevlig helg vänner!

 

Här har vi det ljuvligt. Vi har precis kommit in efter att ha varit ute hela dagen. Underbart väder!

Vi tog en promenad till Ica och köpte med oss lite frukt och dryck, sedan fortsatte vi till Annelundsparken och lekte en stund och åt våran frukt. Efter det så gick vi vidare till biblioteket och lånade film och lite nya böcker.
Sen vidare ner till stan där vi köpte med oss lite lättere mat från mcdonalds och åt detta på bron i stadsparken.

 

Vi gick och gick och barnen klagade inte en enda gång. Måste vara något nytt slags rekord :)

Jag tror att alla var så nöjda och glada av vädret. Junie höll modet uppe med febernedsättande i kroppen och somnade i vagnen någon timma. Lagom till vi var påväg hem så var hon kokhet igen. I med mer febernedsättande och nu sover hon igen. Natten var inte så kul för henne då febern steg till 40,4 grader. Efter ipren så somnade hon mellan oss i sängen och sov sedan till 7.45. Hoppas att natten blir lugnare, men jag skulle tro att febern kommer besvära henne även i natt.

 

Jag är inne på bloggar och läser. Sjuka, sjuka, sjuka, sjuka. Är alla barn sjuka nu? Fy så jobbigt, visst om det vore mitt i vintern men det är fan i mitten av April. Detta är ju galet!
Det är magsjuka, krupp, feber och förkylningar och jag vet inte allt.

 

Med min lilla sjukling är det väll sådär. Hon var pigg en liten stund idag efter att hon fått febernedsättande, men nu sover hon igen för 3e gången idag (den ungen brukar vanligen sova 1 gång).

Pojkarna sitter och tittar på film och väntar på att pappan ska komma hem så de får sitt efterlängtade fredagsmys - tacos.

En flicka med många miner detta. En riktig liten spexare. Här passade hon på när mormor tog fram kameran förra veckan :) Min lilla älskling ♥

Fredag. Och dagen till ära vaknade Junie med feber. Jag kände på mig redan igår att det var någonting på gång, men trodde att hon kunde hålla sig till helgen. Så blev ju dock inte fallet och jag fick bita i det sura äpplet och vabba. En tråkig sak med det hela bara var att jag fick påbackning om att jag inte ringt och berättat detta till arbetsplatsen jag skulle vara på, trots att jag gjort detta i god tid. Blir så ledsen när informationen kommer bort någonstans på vägen och man får ta det trots att man VET att man gjort det man ska. Jag som är så jäkla ordentlig med sånthär. Jaja, skaka av sig.

 

Idag planerar vi då ingenting eftersom jag skulle ha jobbat och att Junie är dålig. Det regnar och blåser ute så inte ens en promenad kommer det att bli. Tack och lov så är det åtminstånde fredag.

 

 

Strax innan kl 14 idag hade det slutat regna, så jag och alla barnen tog oss ut på en promenad med hunden.
Dock blåste det så mycket att vi höll på att blåsa iväg. Sen hann de springa runt på gårdsplanen några minuter innan T kom och vi skulle ge oss iväg till Alingsås.
Hämtningen av vagnen gick bra trots blåsten och kl 17 stod den parkerad på VW Toveks Bil i Borås (T jobbar där så vagnen ska stå där tills vi fått en parkeringsplats till den)

Nu har vi just ätit ett gäng goda äggmackor och barnen är i full färd mot sängarna. Regnet öser ner utanför och det blåser. Sjunker ner i soffan med en kopp te framför hem till gården.

Trevlig kväll på Er!

 

Så bra det känns att håret har blivit så pass långt att man kan börja göra saker med det :)

För det mesta har jag sett ut som ett troll och gått runt i mössa hela vintern, eller så har det varit uppsatt i en liten toffs. Nu kan jag både göra inbakad fläta med det och som idag, en liten slarvig knut högre upp på huvudet. Välkommen hår, jag har saknat det ett tag nu :)

 

Idag är det ledig torsdag. Så skönt! Utanför vräcker dock regnet ner så det blir en dag inomhus för oss, iklädda myskläder.

Känner att det kan bli en ganska påfrestande dag eftersom William redan börjat tjata om att vi ska hämta husvagnen och att han inte orkar vänta. (vi ska åka först vid 14 tiden när T slutat jobba).

 

Ja, just det. Vi beslutade oss för att köpa husvagnen. Och det känns så rätt! Det ska bli så himla roligt med en egen vagn och åka ut med. Och det ska bli hemskt roligt att få inreda den till våran med våra saker :)

Det enda vi önskar oss nu är en bra sommar - och det är iofs inte lite begärt i detta landet ;)

Jag har verkligen inte hunnit eller orkat blogga på några dagar nu.

Ni ska få en riktigt snabb sammanfattning :)

 

I Torsdags kom min mamma :) Har inte träffat henne sen i julas så denna lilla visiten var så välkommen!!

På fredagen bakade vi lite och var på Bvc, annars var det ganska lugnt.

I lördags var jag och mamma till Ullared. Hittade MASSOR, jösses, jag förstår de människor som handlar för flera tusentals kronor alltså. Vi hade en toppendag och var inne hemma förrän sen eftermiddag.

I söndags var vi till djurparken. Underbart väder hade vi så det var roligt. Nu har hon precis åkt hem så nu är det tomt här efter henne. Hatar att vi måste bo så långt från varandra :(

 

Phijuu, äntligen har arslet fått slå sig ner i soffan. Vilken dag! När man jobbar på Tullens hemtjänst i Borås får man ju iaf veta vad man har fått benen till :) Godnattsagan är precis avslutad och båda pojkarna har somnat sött. Junie har däremot tjoat ett tag och inte velat somna.

 

 

Bara för att vi inte var i djurparken och lekte utomhusliv idag så har vädret varit strålande. Så härligt.

Men nej, vi har inte suttit inne hela dagen för det, nej nej. Vi var ute på en liten utflykt till Alingsås och tittade på husvagnar.Vi har pratat länge om att skaffa oss en egen husvagn (vi brukar alltid låna svärföräldrarnas vagn, men det är fler än vi som vill låna den och vi får den ALDRIG högsäsong). Eftersom vi gillar detta livet med husvagn så överväger vi att skaffa oss en, och har letat ganska länge efter en riktigt bra vagn för oss, våran familj, och våra behov. NU tror vi att vi har hittat den :) Ingenting är inköpt än men vi överväger detta skarpt.

 

När husvagnstitten var färdig så tog vi en sväng till Alingsås centrum och fikade lite på café. Mysig söndag med andra ord!

 

Idag har vi varit i djurparken. Vädret visade strålande sol och 6 grader varmt så vi tänkte att vi skulle passa på i det underbara vårvädret. Direkt vi kom dit mulnade det på och solen sken med sin frånvaro. Det började blåsa och det var svinkallt. Tur är att man lär sig att vädret aldrig blir som man tänkt, så alla var klädda lagom varmt.
Nu stänger djurparken om 10 minuter och gissa vad det är för väder nu? Jomenvisst, strålande solsken.

Vi hade iaf en mysig liten tur!

 

Fuckade jävla cancer!
Äntligen har de fina armbanden jag beställde för ett par veckor sedan dykt upp här.

Köpte varsina vita till mig och min mamma, och ett svart till T. Detta armbandet betyder mycket för oss då vi alla har en stark anknytning till denna fruktansvärda sjukdomen. Varför ska den ens få existera?
Sjukdommen som inte ens förtjänar att nämnas namnet på har härjat i både min och Ts familj under en tid och för ett par veckor sedan rycktes en av våra kära ifrån oss.
Hoppas att du har det bra där du nu befinner dig ♥

 

Eftersom jag är sjuk och inte har såå mykcet att bjuda på för tillfället så slänger jag upp lite bilder på några tröjor som jag sydde under påsk. Älskar dem, och det gör barnen med!

 

Jag erkänner min besegrad än en gång. Ibland undrar jag om jag någonsin kommer att bli frisk och få leva ett normalt liv, nu låter det som jag är döende men när man i princip varit sjuk av förkylningar och diverse oavbrutet i ca 4 månader börjar man tröttna. Jag hade sett så mycket fram mot att jobba resten av veckan och så ta en myshelg tillsammans med familjen i helgen. Vad händer? Jo jag vaknar när klockan ringer och jag kan knappt varken svälja eller andas. Halsen är genomsvullen och gör ont. Jag som mådde så himla bra igår när jag jobbade hela kvällen.

 

Efter att jag fick Junie har jag känt att det är bra med barn. Det är otroligt mycket jobb med tre stycken busfrön som är födda relativt tätt (21 månader mellan Oscar och William och nästan 3 år mellan William och Junie).
Just nu kantas vardagen av bråk mellan killarna nästan dygnet runt, en matvägrande 6åring som inte äter mer än luft. Att man dessutom har en 1½ åring som är mer vild än tam tar slut på de sista krafterna. Hon är överallt - Jag skojar inte när jag säger överallt. Jag har aldrig varit med om maken till unge som är överallt. På bordet, i fönstren, på köks och diskbänken, tvbäken, listan kan göras lång. Det kastas mat, det kastas leksaker, det är fan saker överallt, och skrik. Nu lägger jag fram de mest negativa sakerna jag kan, men jag hoppas att ni förstår att även vi kan ha våra helt underbart mysiga stunder där alla är nöjda och glada :) Det jag vill få fram är att livet som en trebarnsfamilj inte alltid är en dans på rosor, sådär rosenrött och fluffigt som det ibland framstår med alla mysiga bilder.

Men vaför i hela friden längtar man efter ännu en bebis när man har det som man har det redan?
Känner mig helt på det klara nöjd med de barnen vi redan har, men så kommer den där längtan efter den fina bebismagen, efter den vidriga men ack så underbara förlossingen. Den första tiden men amning som bara krånglar och en liten skrikande bebis som inte blir nöjd. Mjölkstockning och spyor.
Att jag dessutom mår som en spya hela jag under 9 månader är tydligen helt bortglömt när man kommer på dessa bebistankar.
Jag antar att jag inte är ensam om dessa tankar, och när jag i helgen köpte senaste numret av Mama (jag som aldrig köper tidningar kände väll på mig att det var något läsvärt denna gången) fann jag en artikel om den lilla babyn kallad "escape baby". Är det verkligen så det är? Man går automatiskt i dessa tankar när man har det stressigt i vardagen. Mammaledig igen, att få gå hemma i ett helt år utan att jobba. Slippa vardagsstressen med jobb och dagishämtning/lämning.
Men vad händer när bebisbubblan smäller. När den lilla underbara babyn är ett år helt plötsligt och vardagen med jobb och en 1 åring som är både högt och lågt är tillbaka igen. Dessutom är man en till i faniljen som ska hämtas och lämnas - ännu mera påfrestningar och tålamod, och ännu en liten vilja att tampas med. Vem skulle så inte än en gång längta efter en liten "escape baby" att fly jobb-vardagen med?. Hur skulle det sluta om dessa tankarna aldrig tog slut? Man skulle ju sitta här med 15-20 ungar.

 

Därför försöker jag tänka så många negativa tankar jag bara kan komma på med att ha barn just nu (fast att jag egentligen tycker att det är helt jävla underbart med de små liven och att jag aldrig vill att de ska växa upp).
För jag ska erkänna att jag är enormt jäkla bebis sugen :)

Hej alla fina bloggvänner och vänner som läser.

Bloggen har ett tag legat på is helt och hållet, (det lär ju inte gått helt omärkt förbi eftersom ni inte haft någonting nytt att läsa om här inne). De faktorerna med inskolning på förskolan, Börja jobba, sjuk, vab, sjuk, vab, jobba, jobba, vab, sjuk, har tagit väldigt mycket på krafterna och lusten och orken har helt enkelt inte funnits. Lite synd tycker jag själv då detta är ett sätt för mig själv att komma ihåg vad som häde i mitt liv just här och nu.

 

Nu har jag ett tag känt att jag haft lust att blogga, men jag har inte kommit mig för. Så utan att lova att jag kommer fortsätta tänkte jag göra ännu ett försök. Hur ofta och hur mycket det blir låter jag vara osagt eftersom livet går upp och ner. Man får inte glömma bort att man ska leva mitt i all vardagsstress.

Så, Helt och enkelt önskar jag mig själv tillbaka till bloggen och hoppas att några av mina gamla läsare kommer tycka att det är roligt att se mig tillbaka, och att alla ev nya läsare ska trivas.

 

♥