De 2 senaste inläggen var tidsinställda. Ni kan inte i er fantasi föreställa er vilket drama som egentligen utspelade sig på Kvarnvägen i Gemla.

Klockan var strax före kl 17.
William hade sovit. Hade just hämtat honom. Kände att han var lite varm och tänkte ge honom alvedon. Men ville att han skulle vakna till lite först, så jag satte mig i fotöljen framför tvn med honom. Vi satt och pratade och tittade på tvn.

Rätt som det var stelnade William till. Jag trodde han blev rädd. Men han vart stelare.. tog upp honom och pratade med honom, men han slutade inte. Han var stel som en pinne och ögonen vände sig uppåt och bakåt i huvudet på honom. Jag kommer inte ihåg vad jag gjorde här. Har ett svagt minne av att jag skakade honom och bara skrek "WILLIAM!! WILLIAM!!!"
Bengt-Olof (svärfar) tog honom och sprang ut i köket. Jag sprang efter jag bara skerk allt jag hade.. "WILLIAM!!!"
B-O  la ner honom på mattan mitt i köket. William var fortfarande helt stel och okontaktbar med ögonen helt bakåtvända. Det kom slem ur munnen och William började bli blå. (här under tiden ringer Tobbe 112)
William slutar andas och blir mer och mer blå. Jag skriker allt jag har "WILLIAM!!! HAN DÖR!! HAN DÖR!!!"
Allt är helt uppochner! Jag mins allt bara i ren panik som ett töcken. Allt jag bara tänker hela tiden är att NU DÖR MITT BARN!

Någonstans här kommer Lena (svärmor) och Oscar in. De har varit vid affären.
Jag skriker att hon måste ta Oscar här ifrån. Jag vill inte att han ska se när jag är så chockad och förstörd.
Jag tror vi ger William hjärt och lung räddning ett tag.. Han börjar andas oregelbundet.
Vi lägger honom i sidoläge. Han andas. Dregglet rinner och William stänger ögonen. Han sover.
Tårarna sprutar om mig och jag skakar i hela kroppen.
Allt jag lyssnar efter är Williams andetag och sirenerna från ambulansen som är påväg. Hör inget annat.
Jag ropar på Oscar och Lena. Oscar undrar varför mamma är ledssen. Berättar att William är lite sjuk och att ambulansen ska komma.
Äntligen, efter en tid som känns som et timma hör jag ambulansens tutande på håll. ÄNTLIGEN!
Kommer 2 ambulanser. De kontrollerar febern och syresättningen i blodet. William kvicknar till i 2 sekunder och letar reda på mig. Tar upp honom och han fallar bort i sömn igen.. Hans armar börjar rycka lite och ambulanspersonalen börjar leta efter ett kärl att sätta en infart i. William blir ledsen av att de sticker honom i armen.
Äntligen! Mitt barn skriker!
De får inte in någon infart och ger upp då ryckningarna i armarna slutar.

Vi får åka med in till sjukhuset. Tobbe åker efter i bilen.
William är utmattad och sover på min mage.
Vi får komma in på barnakuten. Han har 38 grades feber.


William sover och sover medans vi väntar på läkaren.
Han undersöks och prover tas på honom.

Antagligen har han fått en feberkramp.
Allt efter som timmarna går så piggnar han till. Mamman är glad. Mitt barn! Mitt barn!! Han lever! Han börjar bli sig själv!
Vi får lite fika.
Vi får kramplösande medicin med oss hem om det skulle hända igen.

Jag greps av panik. Jag visste ingenting. Jag bra skrk och skrek. Tåratna sprutade. Jag skakade. Jag var helt säker på att William dör. Mitt barn dör!

Nu ligger han och sover.
Frågan är om jag kommer sova?!?!

Det här var värsta dagen i mitt liv. MITT BARN ÄR INTE DÖD! HAN LEVER!! HAN LEVER!!

Min lilla going har haft feber idag. Tur att alvedonen åkte med i väskan av bara farten.
Han ska jämt tajma in att bli dålig när vi är iväg. Får se hur han kryar på sig nu. Inte kul med sjuka barn!

Jag är inte en sådan där perfekt mamma som inte ger barnen godis.
Däremot så vet de att det bara är på lördagar man får det. Detta gäller heller inte alla lördagar.
Skulle aldrig få för mig att ge barnen godis mitt i veckan och det inte skulle vara nått aldeless speciellt. Alla föräldrar får göra som de vill, det brukar bli bäst så =)

Har varit i stan ett par tre timmar. Lite längre än planerat =) Men köpte en till av mina favvotröjor på Gina. Ett par leggings på rea och ett linne på rea. Mycket nöjd!

Planerar inget annat idag. Skönt.

I morgon hoppas jag på lite bra väder så man kan gå ut och fota lite fina höstbilder.

När vi sitter och kollar på kort som är en vecka galma ser man vad fint vädret var.
Vi hade verkligen en toppenvecka i Storå på alla sätt...
Nu när man tittar ut genom fönstret ser man bara dimma och regn. Regn, regn, regn.
Man kan ju inte låta bli och undra om vi kommer få några fler fina höstdagar innan vintern smäller till.

Vintern är ju ett annat kapitel. Antingen kommer det vara 2-3 meter snö och 30 grader kallt, Annars bara slask och 0 gradigt. Om jag ska vara ärlig vet jag inte vad jag föredrar bäst. Om jag fick välja skulle tempen hålla sig mellan 5-8 minusgrader och så skulle det vara 1-2 decimeter snö.

Är nu påväg till svärföräldrarna (varför heter det SVÄR föräldrar?)
Vi ska tillbringa helgen i Gemla. Det var mycket länge sedan. Kanske passa på att ta en röj på stan (Växjö)  tillsammans med den Älskade, och utan barn. Ibland måste man komma ifrån för att kunna överleva vardagen =)

Vi sitter och kollar på bilder som jag tog uppe vid mamma och pappa på våran semester för ett par veckor sedan. När vi kommer till denna bilden utbrister William, "Titta! Kattan!" Så sött

Tar form under min symaskin

Eftersom det kostar mig 1000 kr för att stanna hemma ikväll så har jag försökt åstakommit något mer än att ligga på soffan.
Mina små gossar hade så långt hår som hängde i ögonen på dem. Tänkt länge att jag ska klippa dem, men det har alltid kommit nått annat mellan. Men nu är de nyklippta och sitter i badet och bråkar =)

Med mig är det sådär. Det kunde varit bättre och det kunde oxå varit sämre.
Nu ska jag plocka upp de små ut baljan innan de slår ihjäl varandra där inne =)

Men inte idag
Jag fick ett mycket glädjande besked här på förmiddagen.
Vår nuvadande chef ringde och berättade att jag fått ytterligare förlängning på jobbet! Så glad jag blev!
Så nu har jag till den 28 februari. Grattis till mig!

Men idag är det inte så bra med mig.. eller med min mage rättare sagt. Ibland (ganska ofta känns det som) får jag otroligt ont i magen och måste springa på toa hela tiden. Inta alls kul! Vet inte vad det är, men misstänker att det är när jag dricker och äter för mycket mjölkprodukter. Mår inte alls bra av detta och var tvungen att sjukskriva mig. Mindre kul eftersom jag skulle fått gå brevid och kolla på en arbetsplats jag aldrig varit på förut.

Så i eftermiddag blir det nog inte så mycket gjort. Får ta dagen lite som den kommer här inne.

Nu ska ni få se ett par bilder på det föredetta skräprummet.
Det är inte helt klart på bilderna heller, men på god väg. Kommer mer bilder som sagt när hela rummet är färdigt









Och på andra sidan hyllan...

Nu måste jag ta tag i bloggen igen! Det är synd att den står o förfaller. Ett inlägg m dagen är ju faktiskt inte för mycket begärt! Skärpning!
Vi håller på att göra om i vårt kombinerade data/gäst/sy - rum. Har aldrig gillat det rummet och kallat det för skräprummet. Har inte vetat vad jag velat göra med det, förren en dag förra veckan när jag låg vaken till 02 på natten och inte kunde somna. Då kom jag på hur jag ville ha det.
Det är inte färdigt än, så det kommer inga bilder än. Men lovar att lägga upp före/efter bilder på det så fort det är färdigt.
Ni ska dock få en liten smygtitt. Jag har ägnat morgonen åt att sy nya kuddar till dagbädden. Tycker att det vart fint. Ska dock fixa andra överdrag till cylindrarna oxå.