Den annars så tålmodiga, trevliga, glada supermamman är som bortblåst. Allt man kan göra är att gråta så ögonen värker och är röda.
Det började inatt. När man just somnat så vaknade William. Han har varit vaken sen strax före kl 1 inatt. Jag har nog slumrat till sammanlagt ½ timma på hela natten. Var nära till tårarna när han vaknade sista gången vid 6.30 och ville ha mat. Gick ut i köket och skulle värma maten och hittar Oscar sittandes i köket och har letat på min ansiktskräm. Allt ligger på golvet. Det blev droppen om avgjorde allt... sjönk ner på en köksstol o bara grät, grät o grät. Pallade mig in i sovrummet igen bölandes som aldrig förr och då fick William inte ut något ur flaskan, fick tockryck o slängde iväg flaskan allt jag hade och grät ännu mera. Tobbe hjälpte mig att fixa det så han fick lite mat tillslut iaf.
Jag vet inte vad jag ska göra.... jag är så slut och allt jag kan göra är att gråta.

Vill ha min Tobbe här! Orkar inte idag! Men vi har inte råd att förlora de 1000:- som han skulle förlora på att vara hemma.
Känns som jag bara sitter o stirrar rakt fram. Kramar mina barn. Det är ju inte deras fel. Men jag är så slut idag. Jag är så trött!
Jag är helt handlingsförlamad. Jag är helt urblåst i kroppen och hjärnan.
Tvivla aldrig på att jag inte skulle ta hand om mina barn, För hur dåligt jag än mår eller skulle må skulle jag aldrig göra något som de skulle kunna ta illa av. Jag kämpar på, även fast jag eg inte orkar alls idag,
Jag vill ha min älskling här!! *skriker* Varför ska det va så grymt att man inte kan vara hemma en dag? För då klarar man inte av alla räkningar i slutet av månaden. Och så sitter det gubbar som har biljoner kronor o bara jäser. Livet är orättvist!

Så supermamman Sara mår inte alls bra, Kommer nog inte svara på msn idag, Jag kommer inte ens sitta vid datorn,
Jag har så mycket jag ska sy, men jag tänker inte sy, Jag ska göra det allra nödvändigaste idag bara. Ta hand om barnen, sen ska jag bara sitta o glo ut i rummet,