Ja, fortsättningen av gårdagen.
Vi styrde som sagt färden söder ut. Ett ställe som vi velat kolla in länge men inte kommit dit.
Besöksmålet för dagen var såklart Långe Jan. Fyren.

Till att börja med så var vägen ner riktigt fin. Ölands natur är verkligen fascinerande!
När vi började närma oss fyren och vi hade båda sidorna täckta av hav så gick kossorna och fåren lösa på bete.
Kör sakta, annars kan ni köra på en ko! Haha. Jättemysigt, och vi fick många gånger stanna till eftersom de gick på vägen.

Fyren var så ståtlig. Och den måste vi ju bara upp i.
Sagt som var, med stor gravid mage och foglossning och heter duga tog jag mig an denna vandring uppåt.
Dessa 197 trappsteg var så enormt kämpiga, och när man väl nått toppen av fyren så skakade benen och känseln var väck! Där var man någonstans orolig att förlossningen skulle sätta igång av all trappklättring!
T var så snäll att han bar lille Wille hela vägen upp! Oscar pinnade på före oss, och fick flera gånger vänta in oss. Om han inte haft oss i släptåg hade han varit uppe på max halva tiden.
Någonstans i all denna trappklättring tänkte jag på de krakar som en gång jobbat i fyren. Där snackar vi benmuskler och kondis!

Uppifrån var utsikten gudomlig! Hav och betesmark. Ölands sydligaste punkt!
William var ruskigt busig och fick flera gånger små stränga ord från mamma och pappa. Blev att hålla honom i handen hela tiden. Oscar var jätteduktig och lyssnade noga på anvisningarna vi gav honom.

Vandringen nedför var en baggis jämfört med stigningen.
Vi fikade på ett ställe nedanför fyren med smörgåsar.
Fotade lite och styrde färden "hemmåt" igen. Denna gången på andra sidan av Öland.